Jag tycker absolut att man ska göra saker så snart man kan och jag är övertygad om att det ger ett lättare sinne.
Uppskjutarbeteende har till och med ett fint namn; prokrastinering. Trots att jag är så väldigt medveten om att jag mår så mycket bättre när jag gör bort saker som finns på min mentala att-göra-lista, typ gå ut med soporna, ta in balkongmöblerna och ställa dem i förrådet för vintern, söka vetenskapliga artiklar till min examinationsuppgift osv osv, så drar jag ibland ut på det. Det senaste exemplet är det med balkongmöblerna. Jag ser dem varje dag, tänker: "det borde jag göra någonting åt" och sedan kallar det tighta schema som kallas livet och de stackars balkongmöblerna blir kvar i kylan. Så har det varit i säkert en månad. Idag gjorde jag slag i saken. En halvtimme tog det att diska alla stora krukor, fälla ihop möblerna och bära ner dem i förrådet. Check. Det är som att sopa bort grus från hjärnan, att slippa ha saker hängande över sig, som egentligen inte är stora saker i sig.
Nästa gång ska jag bättra mig.
För min egen skull.
Jag vill inte ha grus i hjärnan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar