Om den här dagen

Kvällens surdegskurs var fantastisk. Och mitt favoritbageri har fått en ännu mer överlägsen förstaplacering. Nu gäller det bara att styra upp det här egna bakandet, förr eller senare ska jag banne mig ha fått rutin på det där perfekta brödet med stora hål, hård skorpa, tydlig surdegskaraktär och ett segt innanmäte.

För övrigt försöker jag tämja mina hjärnceller för att klara fredagens dugga (en variant av diagnos som man kastar in på vissa kurser, ofta får man ta med några eventuella poäng till den senare tentan). Vissa stunder känns det som att jag kan så mycket jag borde, men ibland kastas man ikull och det känns som man är helt ute och cyklar på fel ställe).

Apropå inget så är det snart är det helg igen. Oj, vad tiden försvinner.