Den här filuren kommer snart över på morotskaka

Lika som bär

Intressanta fakta

Tänk vad man kan ramla över när man pluggar hjärt- och kärlsjukdomar.

Ja tack, gärna

En blandning av skoltrötthet och tentaångest

Idag är det fyra dagar kvar till min tenta. En av dem går fetbort, då vi har examinerande seminarie hela dagen. Det är alltså tre dagar att utnyttja till plugg kvar. Varav en av dem börjar lida mot andra halvlek, så vi kan säga att det är två och en halv dag kvar.

Djup suck.

När man har ett jobb så jobbar man, sedan går man hem och är ledig. Ledig. LEDIG. Det känns som att skolarbete alltid ligger där under ytan och ropar "hallå! ta dig an mig! mera, mera, kom igen din lata jävel!".

Möjligen, eller kanske snarare mest troligtvis, har jag bara mig själv att skylla. Man hade kunnat bestämma sig för att plugga 8 - 16 och sedan vara ledig. Det är ju en jättefin idé. Men det funkar inte riktigt så i praktiken. Nu skriver jag det här istället för att läsa om de olika typerna av kolesterol.

Studiedisciplinen ligger inte på topp, vilket kan utgöra grunden till mitt problem. Ge mig sommarledigt. Nu. Nåja, skolledigt åtminstone. Heltidsjobb på onkologen ligger ju där och väntar. Det måste vara som semester, inga tentor, seminarier eller inlämningar.

Men nu ska jag fortsätta att plugga.

Ska bara kolla Facebook först.

Smultronstället

För två veckor sen var jag och familjen på Smultronstället. En alldeles utmärkt trevlig handelsträdgård här i krokarna. Men bilderna visar mest hur snygga vi var. Eller så.

Regnet det bara öser ner

Är hemma på besök hos föräldrarna i helgen. Lillebror råkade också vara hemma, lite trevligt att nypa honom i kinderna och kalla honom fula saker. Sånt jag bara måste göra då vi träffas. Idag har det bakats cupcakes för fulla muggar, vilket innebar att jag fick utlopp för bakabstinens. Äntligen.

Nu ska jag gå och göra någonting som känns mer meningsfullt än att sitta här. Typ gå och se om jag kan sno med mig någonting hem till mig. Kanske en blomma eller två.

Ljuvliga helg

Vaknade tidigt, åt lite, kastade mig på cykeln, trampade till träningsmekkat och rev av ett träningspass. Det bästa, förutom att man får ett skönt träningspass i kroppen, är att stället bjuder på morgontidning när man kommer dit innan högen tagit slut.

Ljuvligt frukostsällskap.

Kan berätta för intresserade att jag själv inte kan prenumerera på någon tidning. Jag fick en två veckors gratisprenumeration, visserligen trevligt, men tidningsbudet sliter upp brevinkastet med buller och bång och jag vaknade brutalt varje morgon 4.32. Ingen hit. Jag måste kanske flytta till en större lägenhet så att jag kan stänga dörren om mitt sovrum?

Hur som helst är det helg snart, vilket känns alldeles fantastiskt. Wiiie!

Torsdagsnöjen

Har idag storhandlat på Apoteket. Hej, sjukt beteende. Men det är faktiskt kul med allt de har i sitt sortiment; lotions, läppcerat, solkräm, tuggummi - mycket smått och gott som faktiskt känns ekonomiskt försvarbart att unna sig.

En sväng på skolan, ett mentalt krig mot dammsugaren (dammsugaren vann, men imorgon MÅSTE jag städa), ett body pump-pass och har nu i brist på annat lättillgängligt ätit upp den sista hallongrottan frysen hade att erbjuda.

Och imorgon är det fredag.

Var tog den här veckan vägen?

Studiesällskap

I februari behövde jag hitta ett ställe att skriva hemtenta på och av olika anledningar kunde jag inte vara hemma. Jag fick låna en lägenhet av en kompis, både hon och hennes pojkvän var på jobb, men jag hade ändå sällskap.

Ett spinnande sådant.

Kanske på maskerad

I förra veckan var jag och handlade. Detta vill jag inte påstå är något speciellt i sig, men den här gången tänkte jag att jag skulle vara en duktig och förutseende människa. Alltså skulle jag handla hem nytt tvättmedel innan det var helt slut, vilket det mycket snart skulle komma att bli. Jag hade ingen handlingslista med mig, så "tvättmedeltvättmedeltvättmedel" malde som en schlagerlåt i huvudet. När jag packar ner varorna i ryggsäcken ger jag mig själv en mental klapp på huvudet och tänker att jag är en organiserad och ordentlig människa, trots allt.

Ni anar inte besvikelsen som griper tag i mig när jag kommer hem och ser att det är VITTVÄTTMEDEL. Åh. Hur kan man vara så klantig? Jag har ju noggrant valt ut sort, fabrikat och prisklass. Slätar över mitt misstag genom att tänka att någon måste ha ställt förpackningen på fel plats (försvarsmekanism: skyll på någon annan).

Kvitto och tvättmedelsförpackning har sedan dess samlat damm i min hall, jag har tänkt gå tillbaka och byta.

Idag cyklar jag hemåt med en klasskompis som bor i samma område. Jag förklarar att jag ska cykla mot affären och berättar om mitt lilla misstag (har nu, åter igen, varit förutseende och tagit med mig nämnda förpackning).

Ikväll ringde min klasskompis för att diskutera injektioner inför morgondagens examination. När vi börjar vara klara med alla skolrelaterade frågor skrattar hon till och frågar "gick det bra med tvättmedlet?". Jag skrattar lite jag också och svarar att "det gick bra, hade varit lite jobbigt annars, då hade jag ju bara kunnat använda vita kläder och jag har inte så många".
"Du hade fått skaffa en ny garderob, bara vita kläder. Vita jeans. Och så hade du kunnat köpa en vit kavaj."

Men tänk så opraktiskt. Vitt. Fläckarna syns ju så lätt.

Vilken tur att det ordnade sig.

Jag andas ut. Och hur snyggt är det egentligen med vita jeans?

Att det har blivit en sådan hysteri kring detta är helt otroligt

Karin sätter huvudet på spiken.

Bussupplevelser

Min cykel har punktering. Detta är ett tråkigt faktum, eftersom den används väldigt, väldigt frekvent. Då problem är till för att lösas (läs: för att undvika ett stort psykbryt orsakat av för mycket promenerande/bussåkande) tog jag idag bussen ner på stan och storhandlade på Claes Ohlsson (cykelpump, lagningskit, ny slang x2 samt lagningslappar - tänkte att det var lika bra att passa på och vara beredd nästa gång punkteringsjävulen slår till).

Det här var inte huvudpoängen i min berättelse, istället vill jag komma till det här med rädsla. När jag kliver på lokalbussen finns inget helt ledigt dubbelsäte, så jag sätter mig brevid en dam, modell äldre. Handväskan som hon har i knäet suger hon tag i och tar ett stadigt grepp med båda så att knogarna vitnar, samtidigt som hon tittar åt mitt håll. Man kan tro att hon har hängt med på polisstudenternas praktiska lektioner, eller något i den stilen, med tanke på hennes reaktionshastighet. Ser jag verkligen så farlig ut? En tjej i glasögon, röd Haglöfsjacka, ryggsäck och brunt axellångt hår. Ja, kanske. Tydligen. I de lugnaste vatten går de fulaste fiskarna.

Dagens äldre. Jag säger då det.

Imorgon ska jag laga min cykel.
Sedan ska jag cykla och känna vinden i håret.

Kanske cykla till PRO och föreslå ett samarbete för att bygga broar mellan generationerna?

Tralalala

Bjuder på en liten häxblandning.

Ordens olika betydelse

I nedan nämnda skolarbete läste jag just "han är normalviktig". Min direkta tanke var "vaddå, han skulle kunna vara jätteviktig eller oviktig?"

Åh.

Nu äter jag frukost.

Middagsstund har guld i mun

Eller så kanske inte. Efter att med sked slevat i mig makaroner och linsgryta ur djuptallrik, sittandes som en ostkrok över datorn vid rumsbordet känner jag att det skulle kunna ha varit lite mer vardagslyx. För att väga upp det hela kokade jag mig en kopp te och hittade en gammal kakbit i frysen till efterrätt. Nu är magen glad. En glad mage i en glad kropp.

Idag finns det många anledningar till glädje, några exempel:

• Jag kan, efter viss träning på vardagsrumsgolvet, gå upp i brygga. Detta var något av gårdagens problem under träningen.
• Jag ser ljuset i tunneln gällande mitt arbete som har deadline imorgon 12.00. Lite kompletteringar och finslipning, sedan får det bära eller brista. Jag skiter faktiskt i vilket, väljer att vara glad ändå.
• Jag har hittat en fenomenal hemsida där alla säsonger av House finns till förfogande. Lysande, precis som att ha hittat en stor godispåse med enbart det allra godaste.
• När jag gick hem från skolan var de kommunala gräsmattorna jag passerade nyklippta. Det luktade... nyklippt gräs. Det finns knappt någonting annat som är så somrigt som nyklippt-gräs-lukt. Vi har en härlig tid framför oss!

Åh hå jaja.
Back to work, so to speak.

Just precis nu

Önskar jag att jag kunde vara klar med word-dokumentet som jag håller på med. Det är nästan så att jag knyter fast partyhatten under hakan redan nu, för att den ska sitta på plats i stunden då jag skickar in det till examinerande lärare och basgrupp. Inte för att man ska ta ut segern i förskott, men hallå, kom igen. Ge mig en hängmatta och en bok som kan läsas utan att man behöver använda överstrykningspenna och andra attiraljer. Gärna en paraplydrink också. Med mycket krimskrams i såsom ananas på kanten och sockerkant, för att det ska kännas extra feeeeztligt.

Skål!

Olala, in my dreams

Addnature har den här godingen. Är den inte fin, så säg.

Allt är visst möjligt

Maria har flyttat till Barcelona med sin familj för ett antal år sedan och skriver en blogg om hur det är att vara en svensk invandrare i Katalonien. Med vilja och mod kan man göra precis vad som helst, är det inte helt fantastiskt?!

Jag vet vad jag gjorde förra sommaren II

Plumsar i vattnet på en strand på Galapagos. Har samma kläder som på föregående bild. Hm. Min ryggsäck erbjöd inte ett alltför stor utbud på den fronten vill jag lova. Men vi lämnade faktiskt in kläder på tvättning, ibland åtminstone.

Jag vet vad jag gjorde förra sommaren

Här var jag på en strand i Peru.

Baksugen

DN har publicerat vad som verkar vara ett fantastiskt recept på cupcakes. Jag får sådan lust att baka att jag nästan darrar. Måste först beta av min mentala-måste-göra-lista. Efter det cupcakes. Eller så skriver jag upp cupcakebakning på tidigare nämnda lista?

Förresten

Ramlade över en spellista på nätet som jag lyssnar en del på. Musiken jag själv har plockat ihop har jag lyssnat på så mycket att jag har skavsår i öronen. Omväxling förnöjer, som man säger.

Norge i mitt hjärta

Intressant fakta har kommit till ytan såhär en söndag förmiddag i maj. Av de skandinaviska länderna är jag är mest norsk i mina värderingar. Eftersom allt som står på internet är sant så borde jag kanske ta mig turer till grannlandet lite mer frekvent för att få lite mer tid med mina själsfränder. Pröva själv!

Hey, what's the big idea?

Här är jag! Åter igen, i bloggsammanhang.

Häng på, vettja!