Valfrihet

"Forskning visar att personer med många valmöjligheter ofta är missnöjda med sina val."

Surdegar

Nu snackar vi inte den riktiga varianten, som ger fantastiskt bröd om man lägger manken till. Nä, det är mer de där surdegarna som ligger och pyser i magen på ett mentalt plan jag vill komma åt. Min senaste är ett par jeans jag köpte för 400 kronor. Inte så jättefasligt dyrt, men en relativt stor summa i min CSN-baserade ekonomi. Men behöver man byxor, så behöver man byxor, som det gamla krigarordspråket säger, så jag tog tjuren vid hornen och inhandlade sådana. Nu när jag börjar använda dem så är ett jeansparen för stora i midjan och det är inte ens lönt att förhandla med butiken om att få lämna tillbaka dem; etiketterna är borttagna och bytesdatumet är passerat för någon vecka sedan. Damn. Så om ni ser en brud med ljusa jeans, som egentligen ska vara tighta, men istället har hängröv, så kan det vara mig ni ser.

Kul. Not.

Och framför allt så totalt jävla onödigt.

Allt är relativt

Imorgon börjar jag klockan åtta och det känns som att det är sovmorgon.

Om hur kroppen alltid är smartare än huvudet

Skrivs det om här.

När jag får tid över

Då ska jag se serien The big C som jag nyligen tipsades om.

Lägesrapport

Jag har precis ringt och sjukskrivit mig från morgondagens inskolningspass på akuten. Halsont och tungt huvud känns inte som ett helt okej utgångsläge för en heldag med full fart, massa nya intryck och människor. Istället blir det viloläge för mig. Jag som till och med gjort i ordning förmiddagssmörgås och lunchlåda känner att till syvene och sist är det ingen som tackar mig om jag kämpar trots att jag inte egentligen orkar.

Så det så.

Sjukstuga

Paracetamol, gurgelvatten, nässpray och halstabletter om vartannat. Låt det snart gå över. Nu ska jag gå och sova, kanske har jag tur och kan sova bort det som härjar i min kropp. Jag är nästan övertygad om att det där supersöta, men dunderförkylda, barnet som nös i min närhet på barnavdelningen är orsaken. En nackdel med att vara på sjukhus är att folk som är där är sjuka. Och ibland kan smittas.

Sin gilla gång

Kvällstur på praktiken. Sedan dagtur imorgon. Hejja John Blund, måtte du vara snabb på att hitta mig ikväll, för det är inte många timmar att spela på.

100 armhävningar

Pappa har antagit utmaningen. Jag avvaktar, men är lite sugen. Om man följer programmet ska man tydligen klara 100 armhävningar. Fasligt många.

Hur känner du?

Jag kan inte sluta lägga ut sommarbilder

Dagens kloka

You must be the change you wish to see in the world.

Ett arbetssätt jag tror på

Think through. Do. Review. Renew. ( repeat ).

Ännu en bild från förra sommaren

Snart är sommaren här igen!

Häng på!

Nu är jag stödmedlem i Cancerfonden. 200 kronor om året kan jag absolut avvara till cancerforskning.

Vill du också stödja Cancerfonden i deras arbete?

Hemska sjukdom

Här är dokumentärfilmen Min kamp mot tiden som skildrar Ulla-Carin Lindqvists liv som ALS-sjuk. En hemsk sjukdom där nervcellerna gradvis förtvinar. Att våga närma sig det fruktansvärda, tror jag är väldigt viktigt.

Idag är en ledig dag

Jippiekayiej sjunger jag och hoppar högt av tacksamhet.

Magi

Här är en beskrivning om känslan i en operationssal. Idag fick jag hänga med på en knäoperation på en 15-årig tjej. Stämningen, lagarbetet, koncentrationen. Så. Jävla. Magiskt.

Livet är som ett äggskal, skört som fan

Nu orkar jag inte mer

Nu ska jag bara hämta mina nytvättade kläder och lakan i tvättstugan, bädda rent och SOMNA.

Vilken dag

Har en lillebror som har bytt Tokyo mot Hong Kong, vilket gör att man nu kan slappna av lite. Själv har jag varit hos frisören och klippt mig, vilket verkligen var på tiden. Min väldigt utväxta pagefrisyr var inte längre så mycket att hurra för, om man säger så. En fika på stan med Elin och lilla Folke och inhandling av flera par jeans hanns med innan jag tog bussen hem till mig igen. Nu måste jag röja lite i lägenheten innan det blir kaffe med vänner ikväll och någon form av träning. Oj, vad skönt det är att vara ledig efter en vecka med nästan sjuttio timmar i landstingspyamasen (aka. arbetskläder).

Och solen skiner också!

Märkligt

Nästa söndag, den 20 mars, har jag och min familj flygbiljetter till Tokyo. Och så blir det naturkatastrof och kärnverksskada veckan innan. Vad är oddsen för det? Huvudsaken är ju att lillebror, som är i Tokyo nu, mår bra. Det andra får ordna sig på något sätt.

En oskadd bror

Lillebror är mitt i Tokyo, men är oskadd. Det är då för väl.

Dygnet har för få timmar

Därför blir det inte mer skrivet här än såhär. Som pausunderhållning bjuder jag på en sommarbild föreställande min balkong. Snart är vi där.

En vår i London

Vore inte helt fel.

Uppskattning

Om man har tempo á la fullt ös så uppskattar man en ledig förmiddag något så gudförbannat. Nu har jag till och med hunnit fundera på vad jag behöver ta med till Tokyo. Vad behöver man egentligen för en vecka i Japan i slutet av mars? Bekväma kläder till den långa flygningen och lite böcker att läsa under resan förstår jag att jag måste packa ner, men mer än så behöver man väl?

Tantvarning

Funderar på att köpa stödstrumpor.

Bäst att sova nu

Jag laddar för en morgondag med femton timmar på sjukhuset.

Nu ska jag

Diska, träna och stupa i säng. Just det, laga matlåda ska jag också. Typiskt.

Helgen

Allt blir inte som man tänkt sig. Hade ännu en lördag med inskolning på akuten. Det var många sjuka människor, för att sammanfatta. Med trötta ben, fötter och huvud stupade jag efter arbetspasset i mamma och pappas bil, de hämtade mig och bjöd på räksmörgåsar hos sig. Idag har jag hängt med fantastiska människor, druckit varm choklad och samlat fräknar i solskenet. Jag älskar sol. Jag älskar vårvinter.

Imorgon är det ny vecka. Igen. Nya möjligheter, för att återigen slänga in en klyscha. Jag går min första dag på den fem veckor långa praktiken på sjukhusets barnavdelning. Det ska bli riktigt, riktigt spännande.

Förstapriset för helgens minuspoäng går raka vägen till min kombinerade kyl och frys som idag har valt att kasta in handduken och lägga ner både funktion och verksamhet. Det vill säga, dra åt helvete kyl/frysjävel och kom inte tillbaka förrän du fungerar. Då det är meningslöst att svära till döda ting så formulerade jag ett rart mail till min kvartersvärd istället, vilket jag hoppas att han läser redan innan han sörplar i sig den första koppen kaffe imorgon bitti.

Snart är det sommar

En känsla

Vad bra allting är.

Påminnelse

Hoppas du har tagit ställning.

Kärlek

Matlådor

Hela tiden denna jakt på att få ihop matlådor. Idag blir det både lunch och middag i låda och imorgon någonting mittimellan. Dessutom äter man ju mellanmål, så det blir till att bre smörgåsar att ta med. Och komma ihåg att packa med frukt. Det börjar vara dags att laga matlådorna nu och inte fem minuter innan jag sticker hemifrån.

Alltid denna jakt. På mat. I låda.

Just nu

Jag har på mig ett par nytvättade jeans som är så tighta att jag var tvungen att ligga på golvet för att kunna knäppa dem. När jag får lite tid över är det jag som går en shoppingrunda på stan och investerar i baggyjeans. Så det så.

God morgon

Dricker kaffe, lyssnar på Alicia Keys, hör fåglarna sjunga och vinden vina utanför fönstret och sist, men inte minst, läser på om akutsjukvård

Burpees, precis hur jobbigt som helst

Vardagsgöra

När man precis har tvättat, vikt, lagt in allt rent i skåp och sist men inte minst bäddat rent i sängen infinner sig en vardagskick tycker jag. Man äger ingenting som är smutsigt och man vet att man har den bakom sig. Veckans tvätt, alltså.

Vardagsglädje, kan man också kalla det.

Min lillebror och hans tjej

Glädje

Till helgen ska jag äntligen, äntligen åka slalom igen.

Tydligen ett judiskt ordspråk

Den som inte är god mot sig själv

kan inte vara god mot andra.

Dagens vill ha

Kaffepress att ha med sig i farten.

Låten som går på repeat för tillfället

Price tag.

17 Mitt favoritminne

Minnen har man ju många av och istället för att pricka in ett specifikt sådant så kan jag ändå utkristallisera några gemensamma drag av mina favoritminnen:

Tillsammans med andra människor som man tycker om, utomhus, en avslappnad, lätt stämning och sist, men inte minst, en känsla av att här kan jag stanna länge, länge.