Tänk efter före

Min duschslang har gått sönder. Det började lite försiktigt i stil med att jag tänkte "Ojdå, den här kanske sjunger på sista versen". Sedan accelererade duschslangens ickefunktion väldigt snabbt, till att idag inte gå att använda för just vad den är till för; att duscha. Detta är i sig ingenting som jag väljer att vara ledsen över, jag har tur och bor väldigt nära stället jag tränar på och är övertygad om att det kommunala bostadsföretaget som står som hyresvärd ordnar upp situationen inom en snar framtid.

Med andra ord så duschar jag på träningsstället. Det gör jag vanligtvis inte, tycker att det är ganska enkelt att ta cykelturen på en minut hem och på så sätt också slippa packa ihop alla duschrelaterade prylar man behöver.

Idag fyllde jag träningsväskan mer än vanligt, dessa duschrelaterade prylar tar sannerligen plats. Allt var frid och fröjd, träningspasset fyllt av adrenalinkickar, en glädjeskuttande känsla i själen och det kändes som att allt var enkelt. Men när jag har duschat, har torkat min nytränade kropp och ska klä på mig slår det mig; HELVETE, jag har inga rena trosor.

"Den som inga trosor har, hon får gå med rumpan bar" blir utan tvekan dagens visdomsord.