Jag och Linnea hade inte räknat med att vi skulle få några lediga dagar alls här på farmen - när man jobbar runt fyra timmar om dagen känns det som att man är ledig galet mycket ändå. Och när jobbet innebär att valla får, klippa till skogsbärsbuskar och koka äppelmos känns det ändå knappt som att man jobbar fastän man gör det. I fredagskväll satt vi och pratade om det och för Wayne och Angela var det helt självklart att vi skulle vara lediga hela helgen. Bra där. Igår var vi på stranden en stund, men det var för varmt (!) för att stanna jättelänge. På vägen hem stannade vi till på ett glasshak som drivs av en italiensk familj i det lilla samhället. All glass görs från grunden på stället och det var verkligen något utöver det vanliga. På kvällen lagade jag och Linnea middag, med svenskt tema som utgångspunkt serverade vi köttfärsbiffar, morotsstuvning och kokt potatis. Gott och uppskattat! På kvällen var det sen dags för Christine, den tyska WWOOFaren, att åka härifrån vilket kändes lite tråkigt, men så är det ju i livet. Folk kommer och går, man får vara tacksam och ta vara på vad möten med alla möjliga människor ger.
Idag är det söndagskänsla deluxe; sovmorgon, långpromenad, lunchmackor på altanen där vi fortfarande sitter kvar, jag har just lusläst The Sydney Morning Heralds helgbilaga och Linnea sitter med en bok i knäet. Nu i eftermiddag ska vi följa med på en ridtur, kanske gå en till långpromenad till och ikväll tror jag minsann att det blir att äta gomiddag (köttet ligger i detta nu och götter till sig i marinaden) och kanske se en film. Jag är så tacksam över vad detta enkla liv gör med mig, jag mår så himla bra av att leva lite kravlöst och okomplicerat. "No worries"-attityden är defintivt någonting jag ska ta med mig till mitt vardagsliv hemma i Umeå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar